Vårdnadstvist

En ”vårdnadstvist” betecknas hos domstolar som en tvist ”angående vårdnad m.m.” Tvisten uppkommer när föräldrar inte kan enas om vem av föräldrarna skall ha vårdnaden om föräldrarnas gemensamma barn. ”M.m.” står för barnets boende och umgänge vilket också brukar ingå i samt betecknas som ”vårdnadstvist”.

Vårdnadsprocessen

En rättsprocess i domstolen påbörjas ofta efter att en part har informerat motparten om detta, samt undersökt möjligheter till en eventuell förlikning. Detta sker oftast via ett brev. Notera att motparten behöver en skälig tid för att hitta ett eget ombud och svara på brevet vilket oftast är 1-2 veckor.

Läs Mer

En ”vårdnadstvist” betecknas hos domstolar som en tvist ”angående vårdnad m.m.” Tvisten uppkommer när föräldrar inte kan enas om vem av föräldrarna skall ha vårdnaden om föräldrarnas gemensamma barn. ”M.m.” står för barnets boende och umgänge vilket också brukar ingå i samt betecknas som ”vårdnadstvist”.

Alltså, man kan tvista om vårdnaden, boendet och umgänget och det är viktigt att veta att det ena inte utesluter det andra. Vi kan således tänka oss väldigt många olika kombinationer. Vårdnaden kan vara gemensam och barnet kan bo enbart hos en förälder och ha umgänge med den andra föräldern. Vårdnaden kan vara ensam och barnet kan bo hos den föräldern som har ensam vårdnad samt ha umgänge med den andra föräldern. Vårdnaden kan vara gemensam och barnet kan bo växelvis hos båda sina föräldrar. Det kan också vara så att vårdnaden kan vara ensam men att parterna ändå är överens om att det skall vara växelvist boende, trots att detta är ytterst ovanligt.

En sak som särskilt utmärker vårdnadstvister är att de är dynamiska processer. I vårdnadstvister, har vi ingen ”avslutad” situation utan allt som hände igår, händer nu och kan tänkas hända imorgon spelar roll och kan komma att läggas till grund för domstolens bedömning. Detta gör att det ställs mycket högt krav både på ombud och föräldrar att agera korrekt och i enlighet med barnens bästa. Detta i sig är inte särskilt anmärkningsvärt eftersom det man tvistar om är ett eller flera liv. Man tvistar om människor och familjemedlemmar. Man tvistar således om barnens och familjens framtid. Familjens struktur avgörs av vilka personer som ingår i familjen samt relationerna mellan familjemedlemmar. Familjemedlemmar förändras och de är inte likadana vid olika tidpunkter i livet. Vi alla förändras såväl känslomässigt, intellektuellt som fysiologiskt. När vi förändras, förändras också vår egen påverkan på vår omgivning och övriga familjemedlemmar.

En rättsprocess i domstolen påbörjas ofta efter att en part har informerat motparten om detta, samt undersökt möjligheter till en eventuell förlikning. Detta sker oftast via ett brev. Notera att motparten behöver en skälig tid för att hitta ett eget ombud och svara på brevet vilket oftast är 1-2 veckor.

Tingsrättens handläggning inleds när någon av barnets föräldrar lämnar in en skriftlig ansökan om stämning. En ansökan om stämning,  eller en ”stämningsansökan” är en skrift som skickas till domstolen där föräldern själv eller via sin jurist förklarar för tingsrätten vad det är hen vill, varför hen vill det samt varför skall domstolen fatta beslut i enlighet med hens inställning.

I en stämning som rör en vårdnadstvist, är det brukligt att framställa yrkanden ”interimistiskt”. Detta innebär att man vill att domstolen omgående skall besluta om ändring av vårdnaden, barnens boende eller umgänge, alltså innan målet slutligt avgörs. För att man skall kunna vinna framgång med ett sådant yrkande krävs det att det föreligger en ”akut situation” det vill säga att det är nödvändigt att tingsrätten fattar sitt beslut ”omgående”.

Efter att stämningen har kommit in tingsrätten,  skickas stämningen till motparten som får två veckor från den dagen som den har tagit del av stämningen, att svara på stämningen. Den skrift som motparten skall inkomma med, kallas för svaromål.

I ett svaromål anges den andra partens inställning till det som anförs och yrkas i stämningen. Man kan antigen bestrida eller så kan man medge yrkandena delvis eller i sin helhet beroende på vad som yrkas.

I de flesta fall begär domstolen så kallade ”snabbupplysningar” från familjerätten. Snabbupplysningar innehåller information om båda parter gällande vilka kontakter de har haft med socialtjänsten men även en sammanfattning av ett samtal mellan varje part och socialtjänsten, gällande den aktuella vårdnadstvisten. I vissa fall hörs även barnen.

Den första träffen mellan parterna som sker på domstolen kallas för muntlig förberedelse. Syftet med muntlig förberedelse är att se vad som är tvistigt mellan parterna, vad som måste bevisas, om det finns förutsättningar för en överenskommelse samt hur man skall göra med målets fortsatta handläggning.

Domaren kan ofta föreslå att parterna går på samarbetssamtal hos familjerätten. Dessa samtal sker med en eller två socialsekreterare närvarande, som försöker hjälpa parterna att lyssna på varandra och ta hänsyn till varandras åsikter, men även att hitta en eventuell överenskommelse.

 Vid den muntliga förberedelsen kan det diskuteras huruvida det finns behov av en utredning. Ofta har parterna olika uppfattningar om det mesta och ord står mot ord. Då blir det svårt för tingsrätten att veta hur verkligheten ser ut. Därför är det oftast lämpligt att det förordnas om en utredning rörande vårdnad, boende och umgänge. Notera att dessa utredningar utgör bevismaterialet och åberopas oftast som bevisning i målet. Domstolen behöver dock inte följa socialtjänstens rekommendation som oftast framgår av utredningar, utan det görs en bevisvärdering av all bevisning som parterna har åberopat. Dessa utredningar är dock viktiga och domstolen tar oftast stor hänsyn till utredningarnas innehåll.

 Efter att en eventuell utredning är klar och det inte längre finns några förutsättningar för överenskommelse, brukar domstolen boka tid för en huvudförhandling samt förelägga parter att inkomma med en samlad bevisuppgift. Huvudförhandlingen kan dock bokas så klart innan utredningen är klar.

 I ”bevisuppgiften” som utgör en skrift i vilken parterna åberopar sin bevisning skall det anges ett bevistema, det vill säga vad det är man vill bevisa med varje specifik bevisning samt ett förhörstema i fall det rör sig om ett förhör, det vill säga vad ett vittne eller parterna kommer att höras om. Det är därför oerhört viktigt att vittnena väljs med omsorg, eftersom bara det som är relevant för målet kommer att tas i beaktande. Efter att båda parter har inkommit med sin bevisning är målet redo för en huvudförhandling.

 Efter att en huvudförhandling är klar, är det dags för domstolen att skriva en dom vilket oftast sker 2-3 veckor efter huvudförhandlingen. Därefter får man oftast 3 veckor på sig att överklaga domen till hovrätten. För att hovrätten skall handlägga målet krävs sedan den 1 november 2008 ett prövningstillstånd. Tiden räknas från den dagen man har tagit del av domen. Om domen inte överklagas inom den tiden, har ”domen vunnit laga kraft” vilket innebär att domen står fast.

 Processen i hovrätten liknar processen i tingsrätten. Om någon av parterna är missnöjd med hovrättens avgörande finns det möjlighet att överklaga till Högsta Domstolen (HD). Det skall dock noteras att det är oerhört svårt att få ett prövningstillstånd hos HD. Anledningen är att HD tar enbart fall som har ett prejudikatvärde, det vill säga, fall som är intressanta ur rättsutvecklingens synpunkt samt om det finns behov av att tolka en vis rättsregel eller situation. Högsta domstolens huvuduppgift är således inte att rätta till felaktiga domar utan att skapa vägledande avgöranden.

Vanliga frågor

FAQ

Att barnets bästa är konstaterat som en allmän och övergripande princip i Barnkonventionen, innebär att begreppet inte har erhållit någon exakt definition. Det torde inte heller vara möjligt eftersom uppfattningen om vad som anses vara bäst för barn varierar mellan olika samhällen, olika situationer och för enskilda barn.

Utgångspunkten bör dock vara att bedömningen görs utifrån barnets perspektiv och barnets behov.

I betänkandet Barnets rätt 2. Om föräldraansvar m.m. (SOU 1979:63) s. 55 f. kan vi läsa om några av barnets grundläggande behov:

  1. Barn behöver omvårdnad och skydd.
  2. Barn behöver människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till.
  3. Barn behöver ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrar.
  4. Barn behöver utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans.
  5. Barn behöver föräldrarnas hjälp med att sätta gränser för sitt handlande.
  6. Barn måste få känna att de behövs och att de får ta ansvar.
  7. Barn behöver få påverka sin situation.
  8. Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna.
  9. Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även om dessa är i konflikter med varandra.

Vårdnaden ger vårdnadshavaren möjlighet att fatta juridiska beslut rörande barnen och handlar således om det juridiska ansvaret för barnen. Det kan handla om skolval, folkbokföring, pass, vård m.m.

Notera även att den rättsliga vårdnaden inte avser den faktiska vården om barnet. Å andra sidan, bör den rättsliga vårdnaden inte helt frikopplas från den faktiska vården. Detta med anledning av att det krävs att vårdnadshavaren har kontakt med och god kännedom om barnet, för att vårdnadshavaren skall kunna besluta i frågor som rör barnets person i enlighet med vad som är bäst för barnet.

Föräldrabalken skiljer mellan vårdnadsansvar och förmynderskap. Barnets förmyndare har ansvar för barnets ekonomiska angelägenheter (jfr 10 kap. och 13 kap. FB). Förmynderskapet följer som regel vårdnadsansvaret (10 kap. 2 § FB). Det är därmed i de allra flesta fall föräldrarna som är förmyndare för barnet.

Barnets boende är kopplat till var barnet bor, eller hos vilken förälder barnet bor. Barn kan bo enbart hos en förälder eller hos båda (växelvist boende). Barn kan dock vara folkbokförda enbart hos en förälder.

 Notera att barnets boende kan vara hos den ena föräldern trots att barnet är folkbokfört på en annan adress. Det är dock viktigt att så snart det finns möjlighet, folkbokföra barnet på den adress som barnet rent faktiskt bor på.

 Barn har rätt till umgänge med den förälder som barn inte bor tillsammans med. Det är viktigt att umgänget är utformat utifrån barnens behov och således inte utifrån föräldrarnas behov av att umgås med sina barn. Umgänget kan vara allt från några timmar till några dagar per vecka eller några veckor i fall det handlar om sommarumgänget.”

Orsaken till vårdnadstvisten kan vara många. Det kan handla om kärlek till barnet samt övertygelse om att den andra föräldern skadar barnet. Det kan handla om ekonomi – för att erhålla underhålls -, barn – och bostadsbidrag; bodelning – misslyckad, orättvis eller ej genomförd. Det kan handla om rädsla för att förlora sin föräldraroll, eller en önskan om hämnd på den andra föräldern. Det kan även handla om behovet av att demonstrera sin makt över den andre föräldern eller rädsla för att förlora kontrollen över den andre föräldern. Ofta kan det handla om behovet av att få upprättelse – att få rätt, uppskjuta parförhållandets avslutning eller en önskan om att radera bort den andre föräldern ur sitt och barnets liv.

 En sak som du alltid skall ha i åtanke är att om du påbörjar en domstolsprocess, finns det en stor risk för att konflikten fördjupas. En tvist i domstol innebär ofta att föräldrar lyfter fram varandras brister. Hämnd är den värsta anledningen man kan tänka sig för att inleda en rättsprocess. Om du upplever att den andra föräldern inte har varit rättvis mot dig, behöver det inte per automatik innebära att hen är en dålig förälder. Dina känslor, sorg och besvikelse får aldrig styra hur du agerar för att tillfredsställa barnens behov.

 Innan du startar en rättsprocess, svara gärna på frågan ”varför” du vill starta en rättsprocess och vad det är du vill åstadkomma. Det är nämligen oerhört viktigt att noggrant fundera och analysera den situation som du och barnen befinner er i. Om du vill åstadkomma en förändring är det viktigt att du själv förstår varför du vill det.

 Är det för att det är det bästa för barnen eller för att du för tillfället är arg och frustrerad på den andra parten? Är det så att du vill ha vårdnaden för att du inte kan samarbeta med den andra parten eller är det så att du vill att barnen skall bo hos dig, för att den andra parten inte tar barnen till skolan, hjälper med läxor m.m.? Var ärlig mot dig själv. Var realistisk och rationell.

 Om det finns några andra alternativ som du kan välja och som kan hjälpa dig att lösa den uppkomna situationen, gör ditt bästa för att hitta en lösning utan inblandning av domstol.

 Initiera gärna samarbetssamtal hos familjerätten.  Om den andra föräldern inte är villig att acceptera dina förslag eller ta hänsyn till dina åsikter, kan det vara så att ni behöver stöd från en tredje, neutral och objektiv part som skall lyssna på er båda och hjälpa till med en eventuell överenskommelse. Ju tidigare dessa samtal kommer till stånd, desto större är möjligheterna att ni kommer fram till en överenskommelse.

 Ibland kan det vara så att en förälder har ”rätten” på sin sida, eftersom den andra föräldern begår för många misstag, begränsar umgänge, vägrar samarbeta m.m. Umgängesförälder i det här fallet är kanske helt och hållet lämplig och det finns ingenting att åberopa mot den. Rent principiellt, om denna förälder vänder sig till domstolen och begär utökat umgänge, kommer domstolen med stor sannolikhet att bifalla yrkandet. Det kan dock vara så att denna utökning av umgänge inte kan genomföras rent praktiskt på grund av arbete, ekonomi eller andra faktorer som påverkar förälderns tid och hens möjligheter. Analysera således din egen livssituation och kräv mer ansvar för barnen enbart om du har förmåga och möjlighet att rent faktiskt och praktiskt ta detta ansvar.

 Sammanfattningsvis är svaret på frågan att en rättsprocess skall inledas enbart om det inte finns andra sätt att åstadkomma en positiv förändring. Se till dock att alltid ha självinsikt samt förståelse för motpartens inställning, rädslor, oro.

Om samarbetet och kommunikation inte fungerar mellan föräldrarna utgör detta grund för ensam vårdnad.

Notera dock att det är väldigt viktigt att du som förälder gör allt som står i din makt för att åstadkomma ett bra samarbete och kommunikation. Det hjälper sällan att hota den andra parten, vara otrevlig och kränkande, utöva smutskastning eller vara allmänt otillgänglig. Se till at inte vara den som försvårar samarbete eftersom detta kommer definitivt att användas mot dig.

En annan grund som kan åberopas när en förälder framställer yrkande om vårdnad, är den andres olämplighet. En förälder kan vara olämplig på många olika sätt. Det kan handla om missbruk, utövandet av våld eller hot mot den andra parten eller barnet, eller helt enkelt att man brister i sin föräldraroll vad gäller den praktiska omsorgen om barnen. Vad gäller denna grund är det viktigt att förstå att det inte räcker att någon har gjort sig ”skyldig” till något brott, utan att det som hen har gjort eller kan tänkas göra direkt påverkar barnet på ett negativt sätt.

I vårdnadstvister, krävs det inte att någon är åtalad eller dömd för något brott för att domstolen skall beakta uppgifter om våld. Domstolen kommer, precis som socialtjänsten att göra en riskbedömning om någon part åberopar våld som grund för sina yrkanden. Riskbedömning och konsekvensanalys handlar om att försöka förutse framtida risker och konsekvenser, på både kort och lång sikt för barnets utveckling och välfärd. Det handlar således om att bedöma sannolikhet och att göra prognoser.

Det är dock mycket större bevisvärde i handlingar som visar att någon har blivit dömd eller åtalad, än om det enbart finns en polisanmälan och en parts påståenden utan några andra bevis.

Jurister som arbetar med vårdnadstvister debiterar ofta enligt rättshjälpstaxa. Det finns dock jurister som har en egen taxa som kan vara dyrare än rättshjälpstaxa. Rättshjälpstaxa är den taxa som staten ersätter till juridiska ombud och som fastställs årligen. Även försäkringsbolag ersätter juridiska kostnader i enlighet med rättshjälpstaxa. Notera att rättshjälpstaxa höjs varje år med ett litet belopp.

När målet avslutas skickar juristen en kostnadsräkning med alla debiterade timmar till försäkringsbolaget eller rättshjälpsmyndigheten (domstolen) i enlighet med årets rättshjälpstaxa, oavsett om målet påbörjades detta år eller året innan.

Om du har en hemförsäkring och har haft den i minst två sammanhängande år kan det finnas förutsättningar för rättskydd. De flesta försäkringsbolag kräver dock att du påbörjar din vårdnadstvist tidigast två år efter din separation med motparten. Om dessa grundläggande förutsättningar är uppfyllda kommer ditt försäkringsbolag att stå för 80 % av alla kostnader och du kommer således att stå för 20 %.

Om de grundläggande förutsättningar för rättskydd inte är uppfyllda, kan du ansöka om rättshjälp hos rättshjälpsmyndigheten (tingsrätten). Förutsättningen är dock att du inte tjänar mer än 260 000 kr per år. Notera dock att du kan få avdrag med 15 000 kr per barn.

Låt oss säga att du tjänar 280 000 kr per år och att du har två barn. Detta innebär att du kan göra avdrag med 30 000 kr och då hamnar du under 260 000 kr (280 000 – 30 000 = 250 000). Procentsatsen som du skall stå för varierar beroende på inkomsten och är från 2 % upp till 40 %. Enligt 23 § rättshjälpslagen är uppdelningen följande:

  1. två procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte överstiger 50 000 kr,
  2. fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 50 000 men inte 100 000 kr,
  3. tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 100 000 men inte 120 000 kr,
  4. tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 120 000 men inte 150 000 kr,
  5. trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 150 000 men inte 200 000 kr,
  6. fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget överstiger 200 000 kr.

I förevarande exempel skall du således stå för 40 % av dina ombudskostnader enligt punkt 6.

Tänk att det är viktigt att se till att skicka en ifylld ansökan om rättshjälp till din jurist så snart du har möjlighet. Anledningen är att rättshjälpen täcker kostnader från och med att ansökan om rättshjälp kommer in till tingsrätten. För tiden innan ersätts enbart nödvändiga kostnader.

Om du inte har rätt till rättsskydd och inte heller till rättshjälp, måste du tyvärr själv bekosta dina juridiska kostnader. En vårdnadstvist kan kosta allt från 20 000 kr upp till 300 000 kr beroende på processmaterialet, målets art och beskaffenhet samt hur mycket kontakt du har med ditt ombud. Ditt ombud debiterar för all den tid som läggs ned på ärendet. Alltså, alla telefonsamtal, alla mail, sms, yttranden, kontakter med domstolen, motparten, domstolen och övriga myndigheter. Därför är det viktigt att du är fokuserad på relevant information när du har kontakt med din jurist.